Through The Looking Glass

boomboomboom

sprawl — Mon, 22 Feb 2010 07:49:32 +0000

Jag kommer att byta adress/fixa ny sida till min blogg snart. Känner att jag vill vara lite mer anonym. Jag tänker främst på familj, svärföräldrar osv – jag vill inte att de ska snubbla över min blogg när de googlar på ”darwin” eller ”lövestad” osv. Jag delar gärna med mig av min transparens till vissa utvalda vänner eller folk som bara råkar surfa in här när de är sugna på att läsa bloggar men inte mina svärföräldrar, min mor eller hennes vänner (bara ett exempel………). Dock vill jag fortfarande hålla bloggen öppen, jag vill inte ha en lösenordsskyddad blogg, så alternativet blir en mer anonym text. Får testa och se om det kan funka. Mejlar den nya adressen till dem jag vet tittar in i här då och då.

So long!

Ja… fram och tillbaka… var ska det sluta? Jakten på nytt boende fortsätter…

sprawl — Sun, 14 Feb 2010 22:18:29 +0000

Fick reda på att kön till lägenhet i Skurup är minst sex år. SEX FRIGGIN´ÅR! Fatta vad chockade och knäckta vi blev. I Ystad ligger det på minst två år. I Lund vet vi inte än.. Men med tanke på att man för 15/20 år sedan fick vänta i tio år så är väl sannolikheten att man skulle få en lägenhet där inom ett år inte sådär jättestor. Det verkar som att vårt troligaste alternativ blir huset i inlägget nedan (med mamma boende på andra våningen ve och fasa). Man får väl trösta sig med att det inte kommer att bli för alltid. Sen vet vi ju inte i vilket skick huset är i. Det kan ju finnas mögel, fukt, röta, ja allt möjligt som sätter käppar i hjulet. Någon kan – Gud förbjude – bjuda över. Allt kan hända. Imorgon får vi reda på visningsdatum. Vi står såklart kvar i alla bostadsköer.

Jag hatar att huset har ”falska” spröjs och laminatgolv. Det är ren hädelse. Det första jag ska göra OM vi flyttar in är att lägga brädgolv!

Är det någon mer än jag som alltid drömt om att få resa till nordpolen? Det är en av mina stora drömmar. Jag hoppas att jag får se norrskenet innan jag lämnar jordelivet. Så vackert..

think think think

sprawl — Sat, 13 Feb 2010 19:56:55 +0000

Jag har tänkt och tänkt och tänkt. Skurup – dyr hyreslägenhet eller Lövestad i hus – med mamma? Vem vet, vi kanske kan köpa ut hennes del en dag… Hon hade tagit ovanvåningen och vi nedanvåningen och fått det att fungera som två lägenheter. Jag kanske överdriver i min oro över våra konflikter. Jag får tänka vidare… Huset:

HOUSES

sprawl — Fri, 12 Feb 2010 13:27:46 +0000

Jag är frisk! Så skönt.

Jag känner mig…. jag vet inte. This year does not seem to turn out so well. Inte så som jag önskat mig iaf. Vårt lånelöfte blir inte förnyat. Vi har testat lite olika banker, även de snällaste (dock ej de dåraktiga). Ibland är det så…. tråkigt…. att vara vuxen. Saker och ting kan vända så snabbt. Vi har fortfarande tre husvisningar kvar inbokade och vi kommer att gå på dem. Men… nä jag vet inte.. Jag känner mig dyster. Jag vill inte bo i en dyr lägenhet mer. Det är så sjukt för att vi köpt huset vi är intresserade av hade vi haft en månadskostnad på 4000:- (värme/el inkluderat) men flyttar vi till en fyrrummarlägenhet så får vi betala dubbelt så mycket. Where´s the logic in that?

Det känns tungt. Så mycket man planerat, drömt om.. Jag är ledsen. Och frustrerad. Det har varit en stor dröm under hela mitt liv att få flytta in i ett litet hus med karaktär med en trädgård tillräckligt stor för barnen och vovven att springa runt i. Vi har försökt klura ut sätt att få lån på men hur man än vrider och vänder på det så stöter man på hinder. Vi har 100 000:- sparade kronor, inga betalningsanmärkningar, ingen kredit.. De har dock skippat borgenärsystemet. Joppe har ju fast fulltidsjobb men jag studerar ”bara” och måste därför ha en borgenär (vilket skulle vara min mor). Men nu har bankerna avskaffat detta system – till vår stora sorg. Så istället får vi flytta in i en snordyr lägenhet – verkligen ett kanonalternativ!

Det är naturligtvis bara att anpassa sig. Köra på. What else to do? Vi har alternativet att köpa ett hus tillsammans med min mamma. Vi kan då få ett bolån på 2,2 mille. Det finns fantastiska små mansions i den prisklassen. Men jag vill inte bo med min mor. Jag är helt för generationsboende, tror att det är bra för barn att ha släkt nära inpå! Men jag tror inte att jag skulle kunna komma överrens med henne. Vi är som dag och natt, hund och katt… Det är inte värt ett slott i miniformat. Eller är det det? Jag kanske är dum som väljer bort det alternativet? Måste fundera över allting. Vi har ju stått i kö en en skåne-lägenhetskö ett tag nu för lägenheter. Har ställt oss i Skurupshem nu också.

Ja, och nu känner jag mig som en såndär otacksam brat igen som inte bara kan vara kåt, glad och tacksam över att det åtminstone finns tak över huvudet att få.

Hate it!

sprawl — Tue, 09 Feb 2010 15:57:11 +0000

De senaste dagarna har jag mått så JÄVLA FUCKING illa! Davve har smittat mig med nån magåkomma. Jag HATAR att må illa. Jag kräkte flera ggr varje dag i 20 veckor när jag var gravid. Varje dag/natt var som en mardröm, jag befann mig nån slags konstant tequilabakfylla dygnet runt. Jag har fan fått men efter den graviditeten – totall horror!!! Nu har jag mått illa snart en vecka och på kvällarna har jag feber. Febern är OK.

MEN JAG HATAR ATT MÅ ILLA!!!!

One step, two steps…

sprawl — Thu, 04 Feb 2010 23:02:47 +0000

Nu har jag äntligen hittat en idé till min tatuering! Jag har letat efter nåt litet till att börja med för att känna hur det känns, om jag pallar trycket… Men jag avslöjar inget. Jag kanske bangar ur… Och så måste jag spara ihop pengar till tatueringen först också. Men jag tror att jag hittat något nu som verkligen är ”jag”. Step two: hitta en tatuerare med superbt rykte. Det finns många här i krokarna men jag vill kolla in deras alster först. Det blir clean black. Ingen färg. Troligtvis på överarmen, helst höger.

Jag är fortfarande inne i en svår period av idoldyrkan.

Och det dagens höjdpunkt:

One step.. two steps… getting closer… getting closer… Hahaha

Dags att torka kräk. Lillen är vinterkräksjuk. Antar att det är min tur i natt…..

I know there´s something out there..

sprawl — Mon, 01 Feb 2010 07:33:22 +0000

Jag är egentligen för trött för att skriva men jag kör på så får vi se var det slutar…

Husköp: Vi skulle titta på ett hus i Kungslöv igår men det blev inställt på grund av snön. Beklagligt. Men vi får boka om. Bild på huset:

Musik: Efter att ha letat fler Nitzer-spelningar så verkar Mera Luna vara det vettigaste alternativet. Jag hade gärna åkt ner till Polen och sett deras spelningar där (finns biljetter kvar) men att övertala mannen till detta… hmm… det går nog inte! Har försökt med diverse hot men det fungerar inte. Tips? Åka själv känns tråkigt. Nog för att jag älskar ensamhet (faktiskt) men när det är party så… ja ni vet. Mera Luna it is. Då får jag dessutom se Skinny Puppy också som jag ALDRIG trodde att jag någonsin skulle få se.

Davve: Davve är grym. Vi har slutat använda vagnen nu (förutom på lång/motionspromenaderna) och han är superduktig! Han sköter sig utomordentligt bra när vi går i affären och han hjälper till att plocka upp varor på bandet, packa ner i påsar osv. Inget välta-ner-från-hyllor, inget spring – jätteduktig! Han började bli lite lat i sin vagn (minisulky), så lat att han inte ens ville lämna den när vi gick till lekplatsen, så vi bestämde oss för att ta bort den. Det har gått jättebra. Denna veckan börjar han sin tredje termin på barnkören och sin femte termin på simskolan. Snart kör även skogsmulle igång. Det kan verka mycket med allt det här + dagis, men det finns en tanke bakom det. Han är väldigt blyg så vi vill exponera honom för människor (utanför släkten) så mycket som möjligt redan nu när han är liten så att han kan lära sig hantera situationer han tycker är lite jobbiga. Och så för att ha roligt och hitta sin grej såklart! Jag vet dock redan vad hans grej är – MUSIK! Han älskar Motörhead och Fear Factory hehe. Och blinka lilla stjärna. Han kan sjunga blinka lilla stjärna, klockorna ringa, imse vimse spindel, lilla snigel… hmm… säkert mer… minns ej nu. Och så har han börjat rita cirklar!

Jag håller där för idag. Adios kamrater!

I wish I was Douglas Mccarthy…

sprawl — Thu, 28 Jan 2010 07:54:18 +0000

Okey, så det finns fler gudar än Dirk Ivens och Nivek Ogre.. Vem kan påstå något annat efter måndagens konsert med Nitzer Ebb på Malmö Arena? Det enda dåliga med deras spelning var att jag trots att jag stod längst framme inte fick en enda droppe av Douglas Mccarthys svett stänkande på mig. Inte en enda. Hade jag fått det hade jag aldrig tvättat mig igen. For sure. Det enda jag tänkte på under konserten var: I want to be him, I want to be him! Varför är det inte jag som står där på scenen? Det borde vara jag, men nu är det för sent, de förlorade åren stal mitt mod. Det är så man SKA känna på en riktigt bra spelning. Du ska fanemej KÄNNA något om det ska kallas bra. Går man hem från en konsert, en pjäs, en utställning eller whatever utan att slukas av en viss känsla så var det aldrig riktigt bra.

Depeche var helt OK. Det är ju barndom. Och de är fortfarande bra på scen. Jag kan inte riktigt jämföra med Nitzers spelning och det vore inte rättvist heller för efter Nitzer kände jag mig ”mätt och belåten”. Jag hade fått både förrätten, huvudrätten och efterrätten serverad på ett fat.

Bilder och filmer från spelningarna finns på FB. Kommer att lägga upp mer efterhand.

Annars: Snön inspirerar. Satte mig ner och plinkade ner mina första toner på 4 år i Reason. Jag vet inte om det blir mer. Det beror på inspirationen. I need a muse.

Hoppsan. Dags att ta sig i kragen?

sprawl — Tue, 26 Jan 2010 18:59:40 +0000

Idag köpte vi batterier till vår våg efter att ha skjutit på det i ett år. Jag säger bara OH MY FUCKIN`GOD! Jag väger 70 kilo! Snacka om att man blivit en stor matrona. No wonder att inga kläder passar, no wonder att midjemåttet legat på 102 cm. Tänk att jag som haft ett BMI på 16 numera ligger på 27! Jag är helt perplex och förundrad. Nu förstår jag varför vissa gamla kamrater på FB inte känner igen mig ehm….

Men jag måste säga en sak. En viktig sak. Under hela mitt liv led jag över att vara för smal (enligt andra människors mått mätt). I så många år fick jag höra en massa tanklösa och negativa kommentarer om min vikt. Det gjorde mig deprimerad och jag fick taskigt självförtroende (ej att förväxla med självkänsla). Nu har några år gått och jag är nu 25 kilo tyngre. Är jag deppig över att ha gått och blivit tjockis? NEJ! Så tyck inte synd om mig. Skippa medlidandet. Efter alla dumma kommentarer jag fått som smalis så älskar jag mitt fett. Fettet ger mig trygghet. Jag slipper den otäcka känslan av nakenhet och sårbarhet jag hade som smal. Jag fick alltid känslan av att folk såg rakt igenom mig och….. – jag vet att det låter dramatiskt – det var som om deras blickar liksom våldtog min själ… haha, kanske låter lite knasigt men men…

Men…. Jag är missnöjd med min mage. Jag måste få ner midjemåttet. Där handlar det om hälsan. Så jag antar att jag drastiskt borde förändra min osunda livsstil. Jag menar.. 70 kilo. Nu måste jag ta mig i kragen. Jag kan inte skylla på att mitt barn inte sover om nätterna längre (vilket gör en trött som i sin tur leder till orörlig livstil och snabbmat/snask’), Davve sover fint nu. Men jag får börja med små förändringar, lite i taget. Annars är risken att förändringarna blir överväldigande jobbiga tror jag. Eller…? Jag önskar att jag kunde ta bort fettet från magen bara men det går ju inte tyvärr.

Vad som helst är bättre än att vara smal iaf. Never wanna go back there…

Uppdaterar med lite pix och filmer från Nitzer/DM i dagarna.

Ha en fin vecka all! *KÄRLEK*

Märkligt?

sprawl — Sat, 23 Jan 2010 13:50:44 +0000

Jag fick precis en vänförfrågan på facebook av min gamla gymnastiklärare som jag hade klass 1-6. Är det någon mer än jag som tycker att det är lite…… creepy…? Varför liksom? Och hur fanken kan han minnas mig??? Jag har inte besvarat hans förfrågan än.

To be continued….